IT-branschen har inte ensamrätt på agila metoder

Home / Uncategorized / IT-branschen har inte ensamrätt på agila metoder

Agil systemutveckling – uttrycket har funnits nu i några decennier. Med start i tidigt 90-tal har vi fått uppleva Scrum, XP, DSDM och många fler och de senaste åren har den agila systemutvecklingen verkligen tagit fart i Sverige. I IT-branschen. Och visst, att jobba agilt med systemutveckling förutsätter väl att du jobbar med just… systemutveckling. Men att jobba med agila metoder är inte på något sätt endast IT-branschen förunnat. Och det är framförallt inte något nytt; agila metoder har funnits i tusentals år.

Det agila manifestet. Du har kanske hört talas om det, ett antal ledord som publicerades 2001 och undertecknades av bland andra Ken Schwaber och Jeff Sutherland (skaparna av SCRUM). I detta finns bland annat följande fyra påståenden som den agila utvecklingen värdesätter:

• Individer och interaktioner framför processer och verktyg
• Fungerande programvara framför omfattande dokumentation
• Kundsamarbete framför kontraktsförhandling
• Anpassning till förändring framför att följa en plan

Så hur blir det med det agila i verkligheten?

På ren svenska blir det alltså att jobba tillsammans mot gemensamma lösningar, fokusera mer på en fungerande produkt istället för att fylla i papper och följa processer, involvera kunden tidigt för att leverera vad kunden vill ha istället för att bråka om leveranser och, framförallt, var beredd på förändring istället för att stirra oss blinda på projektplanen. Och även om vi nu jobbar agilt ska vi naturligtvis behålla en del processer, dokument, kontrakt och planer men det finns kanske ett värde i att anpassa dem alla till dagens verklighet och omvärld?

Att jobba agilt innebär alltså teamwork, att leverera det kunden vill ha och vara beredd på att kunden, marknaden och omvärlden ständigt förändrar sig. Jag är ledsen om jag inte förstår, men vad har det med IT-branschen att göra? När jag påstår att agila metoder har funnits i tusentals år tänker jag på skräddaren i det forna Egypten ett par tusen år före Kristus. Köpmannen kommer in med lintyg till skräddaren och ber honom sy upp en skjorta. Skräddaren tar mått och kanske gör en skiss av skjortan (Minimum Viable Product) och ber sedan köpmannen komma tillbaka efter två veckor (en iteration) för att prova skjortan (sprintdemo). Den sitter nästan bra men kräver några små justeringar (anpassning) och köpmannen kommer tillbaka efter två veckor och se där: Han får en produkt precis som han vill ha den (kundsamarbete). Eftersom han får precis det han vill ha är priset kanske underordnat, kundnyttan är ju i allra högsta grad uppnådd.

Att jobba med agila metoder är att jobba med yttre och inre effektivitet. Yttre effektivitet – att göra rätt saker, inre effektivitet – att göra saker rätt.
Att jobba med agila metoder är att kommunicera. Ofta och mycket. Och visuellt. Med både kund och medarbetare. Communication, communication, communication för att travestera mäklarbranschen.
Att jobba med agila metoder är att ha en organisationskultur som omfamnar och stöder förändring i såväl produkter som processer. You can’t do Agile, you have to be Agile…
Att jobba med agila metoder är att prioritera, fokusera och leverera. Vad vill kunden ha? När vill kunden ha det? Hur vill kunden ha det? Och har vi en organisationsstruktur som gör att vi kan ge kunden vad den vill ha med bibehållen arbetsglädje, kreativitet och lönsamhet?

I en intervju i Di Weekend fick Magdalena Bonde, grundare av Cell Networks under IT-eran på 90-talet, frågan: Vad hade du velat att du visste då? Svaret blev: ”Kundfokus och effektivitet går före allt annat”. Det var sant då och har blivit än mer sant idag. Kundnära utveckling av vad det än är har blivit nödvändigt för de flesta branscher. Jag har sett exempel från byggbranschen, biltillverkare, bankväsendet, media. T o m kommunala bostadsbolag (!). Kundfokus… Den som betalar bestämmer…

Och effektivt… Dessutom… Inga konstigheter där heller. Eller? Så resonerade Toyota redan på 40-talet: Tillverka bara det kunden vill ha när kunden vill ha det. Det är effektivt. Att stressa, jobba över, att få göra om-göra rätt är inte effektivt.

Så, om vi går från agil systemutveckling via agila metoder till ett agilt förhållningssätt – då kanske du kan hålla med om att IT-branschen inte har ensamrätt på agila metoder? För med det agila förhållningssättet så jobbar vi med täta avstämningar med både kund och team.
Med det agila förhållningssättet jobbar vi effektivt i team och lägger prestigen åt sidan. Med det agila förhållningssättet utvärderar vi ständigt vårt arbetssätt och våra produkter och förbättrar gärna bägge i en ständigt pågående förändrings-/förbättringsprocess.
Med det agila förhållningssättet förstår vi att det som skiljer den vise från den envise är att idag tänka annorlunda än i går.

Mesta möjliga kund-/användar-/brukarnytta för minsta möjliga tillverknings-/utvecklingskostnad/skattepeng – det är ett agilt förhållningssätt. Så säg mig då det företag, den organisation, den kommun, det landsting eller myndighet som inte skulle kunna förbättras med ett agilt förhållningssätt?

Hur är det? Har du och din organisation ett agilt förhållningssätt? Om inte: Testa gärna lite agila metoder. Och tro inte för en sekund att du behöver vara IT-chef, systemutvecklare eller programmerare för att kunna tillämpa. Det går lika bra om du är skräddare, restaurangchef eller sjuksköterska.

You can’t do Agile, you have to be Agile…

Freddie Hahn – projektledningskonsult, utbildare och föreläsare inom både traditionell och agil projektledning.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

8 − one =